De nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanerna (2004)


Rainbow Swedens svar angående begäran om synpunkter på det nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanerna.

Socialdepartementet
103 33 Stockholm

Rainbow Swedens svar angående begäran om synpunkter på det nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanerna.

Handlingsplan för narkotikapolitiken efter 2005.

Hittillsvarande noterbara trender och insatser under perioden 2002 – 2004:

Preventionsarbetet:
Positivt att det verkar som ungdomar tenderar att minska sin konsumtion av både alkohol och illegala droger
Positivt att regeringens proposition ”Makt att bestämma – rätt till välfärd” satsar en miljard kronor på framförallt ungdomar i segregerade bostadsområden med början år 2005.
Negativt att Mobilisering mot Narkotika gör sig till åtlöje bland ungdomar genom kampanjen ”knark är bajs”

Rehabilitering – vård och behandling:

Positivt att det nu finns ett förslag att reglera och erkänna sprutbytesprogrammens betydelse för narkomaners hälsa och deras kontakt med hälso- och sjukvården
Positivt att Mobiliseringen mot Narkotika har bidragit till att nyansera den narkotikapolitiska debatten bland annat genom att konsekvent lyfta fram humanistiska perspektiv på missbrukets konsekvenser för enskilda
Positivt att Mobiliseringen initierat ett antal samarbetsverksamheter kring missbruk, forskning och rehabilitering
Positivt att användningen av substitutionsbehandling tycks få större acceptans
Positivt att substitutionsbehandlingen regleras
Negativt att närmare en miljard kronor försvunnit från heldygnsrehabiliteringen under den senaste tioårsperioden
Negativt är att Socialstyrelsens nu ställer kravet på 120 akademiska poäng för att vara föreståndare på ett HVB. Ogenomtänkt och hotar mångfalden i rehabiliteringsutbudet.
Negativt att Socialstyrelsen i vissa frågor inte tillämpar den evidensbaserade kunskap som de förespråkar att vårdgivare ska göra. Sådan kunskap visar bland annat att ideologiskt och folkrörelse inriktad rehabilitering är förhållandevis framgångsrik. Självhjälpsrörelsen i sina alla delar hotas av de ”råd och anvisningar” som SoS genomdrivet kring ledningen av HVB – hemmen. Frågan om kvalitet och kvalitetssäkring av dygnet runt vården bör skötas genom utbildningar och effektivare tillsyn.

Repressionen:
Positivt att LVM-utredningen föreslår ökad rättssäkerhet kring tvångsomhändertaganden för missbruk

Negativt att dödstalen bland de tunga missbrukarna fortsätter att stiga. Det är troligen en konsekvens av flera saker. Två ska här nämnas a) Missbrukspopulationen blir äldre b) den förda narkotikapolitiken som marginaliserar missbrukare istället för att integrera dem

Negativt att det verkar som antalet tunga missbrukare fortsätter att stiga, åtminstone finns inga tecken på att uppgående trenden har brutits

Negativt att fängelsepopulationen till så hög grad består av människor med drogrelaterade problem, både på individnivå och i brottshänseende

Negativt att inte hela frågan om LVM-vården förutsättningslöst omprövas

Förändringar att föra in i narkotikahandlingsplanen för perioden 2006 –
Övergripande synpunkt:
Övergripande 1. Drogpolitiken är och måste alltid i första hand vara en del av hälso- och välfärdspolitiken och då handlar det om tillgång till sådant som hälsovård, bostäder och arbete. Alltför ofta tenderar narkotikapolitiken att ses som i första hand ett straffrättsligt problem

Övergripande 2. Resurserna måste omdisponera mellan narkotikapolitikens tre huvudområden. Troligen behövs inte mer resurser totalt, däremot en helt annan fördelning. Idag tar den repressiva delen alltför stora resurser i anspråk. Bara genom att minska strafftiderna för narkotikarelaterade brott marginellt skulle både överbeläggningen på landets kriminalvårdsanstalter försvinna likväl skulle resurser frigöras för prevention och vård- och rehabilitering

Preventionsarbetet:
Bevaka och stimulera en fortsatt nedgång i andelen ungdomar som prövar och experimenterar med droger
Behandla ungdomarnas konsumtion av alkohol och narkotika som de siamesiska tvillingar de är.
Ordentliga satsningar på arbete, kultur och föreningsliv bland unga i framförallt de segregerade bostadsområden runt om i landet

Rehabilitering – vård och behandling:
Utred vad en vårdgaranti för missbrukare skulle innebära. Öka missbrukarens möjligheter att välja den vårdform han/hon själv tror på
Rikta uppmärksamheten vad som finns efter en institutionsvistelse, vare sig det är behandlingshem eller kriminalvårdsanstalt. Kommunerna måste ta sitt ansvar framförallt kring boende och arbete efter genomgången institutionsvistelse.
Stimulera landets landsting och kommuner, gärna i samarbetet med frivilligorganisationer att öppna driva sprutbytesprogram
Se till att substitutionsbehandling blir tillgänglig för opiatmissbrukar i en omfattning som motsvarar behoven, de verkliga utan narkotikapolitisk moralism.
Brukarperspektivet d v s de drogberoendes egna erfarenheter och uppfattningar måste tillerkännas klart större betydelse på en samhälls- och politisk nivå, likväl som på individnivån när det gäller beslut om exempelvis rehabiliteringsinsatser
Den klientdrivna rehabiliteringen får inte motarbetas. Därför måste SoS råd, anvisningar och föreskrifter utformas på ett sätt som inte exkluderar rehabilitering utifrån hjälp till självhjälpsprinciper. Socialstyrelsen föreskrifter om akademiska examen för att vara föreståndare måste arbetas om.

Repressionen:
Gör en total översyn av LVM vården. Tvångslagstiftningen för narkotikamissbrukare bör enbart inrikta sig på insatser för att häva akuta missbrukssituationer. En månads inlåsningstid bör räcka för detta. I översynsarbetet måste klienterfarenheter garanteras ett ordentligt utrymme
Stor uppmärksamhet måste riktas mot narkotikamissbrukarnas överdödlighet. Analyser överdödligheten också ur ett ”kontroll – narkotikapolitiskt” perspektiv d v s hur många liv skulle kunna räddas med en annan inriktning av narkotikapolitikens repressiva del.

Tillsätt en utredning som förutsättningslöst utvärderar kriminaliseringen olika effekter av narkotikakonsumtionen. Klientsynpunkter måste ges ordentligt utrymme i utredningsarbetet i endast i ett remisskede.

Bevaka rättsäkerheten och likställighetsprincipen i landet som helhet kring substitutionsbehandlingen
Angående Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador.
Hittillsvarande noterbara trender
Negativt att alkoholkonsumtionen ökat. 1996 konsumerades 8,4 l ren alkohol. 2004 var denna siffra över 10 l ren alkohol. Sedan 1995 har alkoholkonsumtionen ökat med 35% medan andelen riskkonsumenter fördubblats.
Negativt är att kvinnorna står för en stor del av ökningen. Andelen gravida kvinnor som dricker alkohol har ökat.
Detta har medfört ökade alkoholskador. I Stockholms län har personer med skrumplever de senaste fyra åren ökat med 40 % och andelen med inflammation i buskspottskörteln med 35 %. De flesta av dessa skador är alkoholrelaterade.
De negativa sociala konsekvenserna har ökat. Misshandel, utsatta barn etc.
Kostnaderna för samhället har enligt vissa beräkningar ökat med 50% sedan Sveriges inträde i EU.
Viktiga faktorer som påverkar alkoholkonsumtionen är : tillgänglighet, marknadsföring och pris.
Tillgänglighet: Har ökat under senare år. Generösare öppningstider på Systembolaget och självplock. Antalet restauranger med serveringstillstånd har ökat markant. Öppnare gränser mot EU och generösare införselregler.
Marknadsföring: reglerna för marknadsföring av alkohol har luckrats upp, inte minst genom utbudet av TV-kanaler med rätt att göra reklam för alkohol. Tidningarna i landet har regelbundet tips och råd vad gäller vin och öl.
Pris: Möjligheterna till billig alkohol har dramatiskt förändrats sedan nya införselregler inom EU infördes.
Positivt är att alkoholkonsumtionen har minskat under senare år bland elever i årskurs nio.
Förslag till förändringar
Åtgärder för att påverka tillgängligheten.
Inför skattelättnader eller andra subventioner för restauranger som inte serverar alkohol.
Flera drogfria ungdomsmiljöer för att bibehålla den positiva trenden bland ungdomar
Förhandlingar avseende införselregler inom EU måste återupptas med sikte på mindre kvoter.
Smuggling av större kvantiteter alkohol måste relateras till straffsatserna för införsel av narkotika.
Intensifiera kampen mot hembränning
Ökad kontroll av restauranger som serverar alkohol
Intensifierade insatser för att motverka langning. Langning till personer under femton år bör rubriceras som ett grovt brott.
Åtgärder för att påverka prisinstrumentet.
Skjut upp planerna på skattesänkningar på alkohol. Avvakta tills andra möjligheter uttömts.
Arbeta långsiktigt i EU för gemensamma skattesatser på alkohol.
Övriga synpunkter.
Arbeta inom EU för att göra alkoholfrågan till en hälsopolitisk fråga och inte en livsmedelsfråga.
Inom informationsarbetet måste kopplingen mellan alkohol och andra droger göras klarare.
Arbeta för alkoholfria zoner: trafiken, arbetslivet, havandeskap, ungdomsmiljöer. Information med en hälsopolitisk inriktning på dessa områden måste intensifieras.

Stockholm den 1 november 2004
Alec Carlberg                                         Arne Bogren
Ordförande                                         verksamhetschef

Aktuellt

Ledarskap i arbetsintegrerande sociala företag

Quo Vadis Konferensen 2015, efterdyningar

Rainbow Sweden´s träningsboende har flyttat

Ny hemsida på gång!

Maktmissbruk i socialaföretag

Nej till att landstingen tar över beroende- och missbrukarvården.

Alec Carlbergs artikel tvångsmedel

Remissvar från Rainbow 2012-03-27

Rainbow Sweden har flyttat

Läs Rainbow Swedens diskussionsunderlag om tvångsvård (LVM/LPT)

Följ DN Debatt i missbruksfrågan

Remissvar på Missbruksutredningen SOU 2011-35

Kritisk granskning av Missbruksutredningen i Senaste numret av Socionomen från Rainbow

Ny aktuell bok

Rainbows årsmöte

Rainbows ordförande kritiserar Missbruksutredningens tvångsförslag

Rainbow ny delägare i Situation Sthlm

Sociala företag behöver ej HVB tillstånd, besked från Socialstyrelsen.

Kort information om Hepatit C

Socialt företagande – en välfärdsförnyare?

Internet mot hemlöshet

Convictus konferens – Sprututbyte och andra hälsoinsatser

Rainbow utökar samarbetet med Socialhögskolan i Lund med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Förslag på ny utbildning från Rainbow till Missbruksutredning (SoU 2008:04)

Missbruksutredningen diskussionspromemoria

SOU 2007:2 ”Från Socialbidrag till Arbete”

Promemorian ”Utökad möjlighet till drogkontroll i häkte”

De nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanerna (2004)

SOU 2004:3, “Tvång och förändring”

Ds 2004:6 Sprutbytesverksamhet för injektionsmissbrukare

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende

Förslag för den framtida sprututbytesverksamheten